Полезное:
Как сделать разговор полезным и приятным
Как сделать объемную звезду своими руками
Как сделать то, что делать не хочется?
Как сделать погремушку
Как сделать так чтобы женщины сами знакомились с вами
Как сделать идею коммерческой
Как сделать хорошую растяжку ног?
Как сделать наш разум здоровым?
Как сделать, чтобы люди обманывали меньше
Вопрос 4. Как сделать так, чтобы вас уважали и ценили?
Как сделать лучше себе и другим людям
Как сделать свидание интересным?
Категории:
АрхитектураАстрономияБиологияГеографияГеологияИнформатикаИскусствоИсторияКулинарияКультураМаркетингМатематикаМедицинаМенеджментОхрана трудаПравоПроизводствоПсихологияРелигияСоциологияСпортТехникаФизикаФилософияХимияЭкологияЭкономикаЭлектроника
|
I. Литературы Западной Европы 88 page
Mauser W. Dichtung. Religion und Gesellschaft im 17. Jahrhundert: Die «Sonnette» des Andreas Gryphius. — München, 1976. Steinhagen H. Wirklichkeit und Handeln in barocken Drama: Historisch-ästhetische Studien zum Trauerspiel des Andreas Gryphius. — Tübingen, 1977. БЕМЕ И ДРУГИЕ МИСТИКИ Paschek K. Der Einfluss Jacob Böhmes auf das Werk Friedrich von Hardenbergs (Novalis): Inaug. Diss. — Bonn, 1967. ПРЕЦИОЗНАЯ ЛИТЕРАТУРА Beyersdorff W. Studien zu Philip von Zesens biblischen Romanen «Assenat» und «Simson». — Leipzig, 1928. Ettlinger J. Christian Hofman von Hofmannswaldau: Ein Beitrag zur Literaturgeschichte des 17. Jahrhunderts: Inaug. Diss. — Halle, 1891. Just K. G. Die Trauerspiele Lohensteins: Versuch einer Interpretation. — Berlin, 1961. Kaczerowsky K. Bürgerliche Romankunst im Zeitalter des Barock: Philip von Cezens «Adriatische Rosemund». — München, 1969. Kafitz D. Lohensteins «Arminus»: Disputatorisches Verfahren und Lehrgehalt in einem Roman zwischen Barock und Aufklärung. — Stuttgart, 1970. Narciss G. A. Studien zu den Frauenzimmergesprächspielen. Georg Philipp Hardörfers (1607—1659): Ein Beitrag zur deutschen Literaturgeschichte des 17. Jahrhunderts. — Leipzig, 1928. Rotermund E. Affekt und Artistik: Studien zur Leidenschaftsdarstellung und zum Argumentationsverfahren bei Hofman von Hofmannswaldau. — München, 1972. Rotermund E. Christian Hofmann von Hofmannswaldau. — Stuttgart, 1963. Springer-Strand I. Barockroman und Erbauungsliteratur: Studien zum Herkulesroman von A. H. Bucholtz. — Bern; Frankfurt a. M., 1975. Stöffler F. Die Romane des Andreas Heinrich Bucholtz (1607—1671): Ein Beitrag zur Literaturgeschichte des 17. Jahrhunderts. — Marburg, 1918. Verhofstadt E. Daniel Casper von Lohenstein. Untergehende Wertwelt und ästhetisches Illusionismus: Fragestellung und dialektische Interpretationen. — Brugge, 1964. 592 МОШЕРОШ И ГРИММЕЛЬСГАУЗЕН Морозов А. А. Ганс Якоб Кристоф Гриммельсгаузен и его роман «Симплициссимус». — В кн.: Гриммельсгаузен Г. Я. К. Симплициссимус. Л., 1967, с. 475—606. Морозов А. А. «Симплициссимус» и его автор / Отв. ред. Г. И. Федорова. — Л., 1984. Розен М. Г. Человек и мир в романе Гриммельсгаузена «Симплициссимус». — В кн.: Вопросы зарубежной литературы. М., 1968, с. 200—215. Grunwald S. F. L. A biography of Johann Michael Moscherosch, 1601—1669. — Berne, 1969. Herbst G. Die Entwicklung des Grimmelshausenbildes in der wissenschaftlichen Literatur. — Bonn, 1957. Hinze W. Moscherosch und seine deutschen Vorbilder in der Satire: Quellenstudie: Inaug. Diss. der Doktorwürde. — Rostock, 1903. Knopf J. Frühzeit des Bürgers. Erfahrene und verleugnete Realität in den Romanen Wickrams, Grimmelshausens, Schnabels. — Stuttgart, 1978. Koschlig M. Das Ingenium Grimmelshausens und das «Kollektiv»: Studien zur Entstehungs- und Wirkungsgeschichte des Werkes. — München, 1977. Stoll C. Hans Jacob Christoffel von Grimmelshausen, 1676—1976. — München, 1976. Triefenbach P. Der Lebenslauf des Simplicius Simplicissimus: Figur, Initiation, Satire. — Stuttgart, 1979. ЛИТЕРАТУРА КОНЦА ВЕКА Bock C. V. Quirinus Kuhlmann als Dichter. — Bern, 1957. Dietze W. Quirinus Kuhlmann, Ketzer und Poet: Versuch einer monographischen Darstellung von Leben und Werk. — Berlin, 1963. Eggert W. Christian Weise und seine Bühne. — Berlin; Leipzig, 1935. Frühsorge G. Der politische Körper: Zum Begriff des Politischen im 17. Jahrhundert und in den Romanen Christian Weises: Inaug. Diss. — Stuttgart, 1974. Heinrich A. Die lyrischen Dichtungen Jakob Baldes. — Strassburg, 1915. Zarncke F. Christian Reuter — der Verfasser des Schelmufsky: Sein Leben und Seine Werke. — Leipzig, 1882. Глава десятая ОБЩИЕ РАБОТЫ Calgari G. Storia delle quattro letterature della Svizzera. — Milano, 1958. Jenny H. E., Rossel V. Geschichte der schweizerischen Literatur. Bern; Lausanne, 1910. — Bd. 1. Rossel V., Jenny H.-E. Histoire de la littérature suisse des origines à nos jours. — Lausanne; Berne, 1910. — T. 1. ЛИТЕРАТУРА НА ФРАНЦУЗСКОМ ЯЗЫКЕ Les arts: Architecture. Peinture. Littérature. Musique. — Lausanne, 1976. — T. 1. Godet Ph. Histoire littéraire de la Suisse française. — Neuchâtel, 1890. Jost F. Essais de littérature comparée. — Fribourg, 1964. — T. 1. Jost. F. La Suisse dans les lettres françaises au cours des âges. — Fribourg., 1956. Monnier M. Genève et ses poètes du XVIe siècle à nos jours. — Paris; Genève, 1874. Rossel V. Histoire littéraire de la Suisse Romande des origines à nos jours. — Genève, 1889. — T. 1. Sayous A. Histoire de la littérature française à l’étranger (Le dix-septième siècle): En 2 vol. — Paris, 1853. Senebier J. Histoire littéraire de Genève. — Genève, 1786. — T. 2. ЛИТЕРАТУРА НА НЕМЕЦКОМ ЯЗЫКЕ Baechtold I. Geschichte der deutschen Literatur in der Schweiz. — Frauenfeld, 1892. Braun H. E. Das Einsiedler Wallfahrtstheater der Barockzeit. — Freiburg, 1969. Ermatinger E. Dichtung und Geistesleben der deutschen Schweiz. — München, 1933. Weigum W. «Heutelia»: Eine Satire über Schweiz des 17. Jahrhunderts. — Frauenfeld; Leipzig, 1945. Глава одиннадцатая ДАТСКАЯ, НОРВЕЖСКАЯ И ИСЛАНДСКАЯ Albeck G., Billeskov Jansen F. J. Fra runerne til Johannes Ewald. — 3 udg. — København, 1971. Billeskov Jansen F. J. Danmarks digtekunst. — København, 1944. — Bd. 1. Fra oldpoesien indtil klassicismens gennembrud. Friese W. Nordische Barockdichtung: Eine Darstellung und Deutung skandinavischer Dichtung zwischen Reformation unf Aufklärung. — München, 1968. Heiberg A. C. L. Thomas Kingo, biskop i Fyen. — Odense, 1852. Holstein Rathlou V. J. von. Om Thomas Kingo: Nogle studier over hans poetiske skrifter. — København, 1917. Kvalbein L. A. Feminin barokk: Dorothe Engelbretsdotters liv og diktning. — Oslo, 1970. Ludwigs Chr. Thomas Kingo. — København, 1924. Midbøe H. L. Petter Dass. — Oslo, 1947. Paludan J. Danmarks litteratur mellem Reformationen og Holberg med henblik til den svenske. — København, 1896. Paludan J. Fremmed indflydelse paa den danske nationallitteratur i det 17. og 18. aarhundrede: En litteratur-historisk undersøgelse: I 2 bd. — København, 1887—1913. Petersen C. S. Fra folkevandringstiden indtil Holberg. — København, 1929. Petersen R. Thomas Kingo og hans samtid. — København, 1887. Rode G. Renaissances tidligste eftervirkninger på dansk poetisk literatur: En literaturhistorisk undersøgelse. — København, 1866. Rørdam H. F. Mester Anders Christensen Arrebos levnet og skrifter: I 2 bd. — København, 1857. Simonsen J. Thomas Kingo: Hofpoet og salmedigter. — København, 1970. Simonsen V. L. Kildehistoriske studier i Anders Arrebos forfatterskab. — København, 1955. Sønderhalm E. Jacob Worm: En politisk satiriker i det syttende århundrede. — København, 1971. Thomsen E. Barokken i dansk digtning. — København, 1971. Wittenberg M. Thomas Kingos historisch-topographische Dichtung: Eine Untersuchung von Inhalt, Stil und Sprache in ausgewählten Beispielen. — Bonn, 1972. ШВЕДСКАЯ ЛИТЕРАТУРА Atterbom P. D. A. Svenska siare och skalder: I 2 bd. — Örebro, 1862. Belfrage E. 1600-talspsalm: Litteraturhistoriska studier. — Lund, 1968. 593 Beijer A. Dramatiken i «Bröllops besvärs ihugkommelse»: En tidsbild och ett tolkningsförsök. — Stockholm, 1974. Bennich-Björkman B. Författeren i ämbetet: Studier i funktion och organisation av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet, 1550—1850. — Uppsala, 1970. Bergh G. Litterär kritik i Sverige under 1600 — och 1700-talen. — Stockholm, 1916. Castrén G. Stormaktstidens diktning: Studier. — Helsingfors, 1907. Dahlberg G. «Dän Swänska theatren»: Studier kring vår första teatertrupp, dess scen och repertoar. — Göteborg, 1976. Ekholm R. Samuel Columbus: Bidrag till kännedomen om hans bevnad och författarskap. — Uppsala, 1924. Friberg A. Den svenske Herkules: Studier I. Stiernhielms diktning. — Stockholm, 1945. Hansson S. «Bröllopslägrets skald och bårens»: En studie i Lucidors tillfällesdiktning. — Göteborg, 1975. Johannesson K. I polstjärnans tecken: Studier i svensk barock. — Stockholm, 1968. Karlfeldt E. A. Skalden Lucidor/Med illustrationer från dåtidens Stockholm efter E. Dahlbergs originalteckningar. — Stockholm, 1914. Linck J. Om Lars Johansson (Lucidor den olycklige): Litteraturhistoriskt utkast. — Stockholm, 1876. Lindquist D. Studier i den svenska andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet med särskild hänsyn till bön-, tröst- och nattvardsböcker. — Stockholm, 1939. Lindroth Hj. Stiernhielms Hercules: En diktmonografi. — Lund, 1913. Olsson B. Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier. — Lund, [1974]. Platen M. v. Johan Runius: En biografi. — Stockholm, 1954. Schück H., Warburg K. Illustrerad svensk litteraturhistoria. Andra delen. Reformationstiden och stormaktstiden. — Stockholm. [1931]. Sellin E. J. Svenska dramat under Karl den Elftes regering: Litteratur-historiska anteckningar. — Stockholm, 1877. Siljverstolpe C. G. U. Svenska teaterns äldsta öden. — Stockholm, 1882. Ståhle C. I. Vers och språk i Vasatidens och stormaktstidens svenska diktning. — Stockholm, 1975. Swahn S. Ryktets förvandlingar. Stiernhielm, Lucidor och Runius bedömda av 1700-talet: En studie i den litterära kritikens utveckling i Sverige. — Lund, 1974. Swartling B. Georg Stiernhielm: Hans lif och verksamhet. — Upsala, 1909. Sylwan O. Den svenska versen från 1600-talets bôrjan: En litteraturhistorisk översikt: I 3 bd. — Göteborg, 1925—1934. Thomsen E. Skribenter og Salmister: Artikler og foredrag. — København, 1957. ФИНСКАЯ ЛИТЕРАТУРА Карху Э. Г. История литературы Финляндии: От истоков до конца XIX в. — Л., 1979. Suomen kirjallisuus. II. Ruotsin ajan kirjallisuus / Toim. M. Rapola. — Helsinki, 1963. Suomen kulturhistoria: Ruotsin — vallan aika / Toim. P. Tommila et al. I. — Porvoo, 1979. Tarkiainen V. Mikael Agricola: Tutkielmia. — Helsinki, 1958. Tarkiainen V., Kauppinen E. Suomalaisen kirjallisuuden historia. — Helsinki, 1967. Date: 2016-07-25; view: 275; Нарушение авторских прав |